Helg, Snö och Osais.
Att vi vet vilka det är som är inne och läser är bara kul för oss och vi ser det i sig som en liten puss på kinden. Att ni bryr er om oss helt enkelt. (Förutom "Anonym" då, som deklarerar sitt ointresse med sina 46 besök på 41 dagar. Hmm... Vi ville ifrågasätta dessa besök eftersom vi anser det vara lite konstigt med tanke på det förflutna. Men men, man kanske inte skall förstå allt?)
Vi vill tacka för kommentaren och Facebookmailet från "Linköping!" Nu vet vi vem du är och smisket på fingrarna var inte avsett för dig. Så vi blåser lite på dina ömma fingrar, önskar dig fortsatt trevlig läsning och lovar ett kommande svar på ditt mail. =)
Mamma och Pappa Hansson är naturligtvis mer än välkomna att följa våra äventyr. (Så hoppas vi att det var okey att vi tog oss friheten att slänga upp bilden vi tog framför stugan där vi alla stod uppradade. =))
Malin: Vi har sett att vi har besökare som kommer från två olika bloggar som vi inte känner till. Majoriteten av dessa besök kommer från Jönköping/Strängnäs/Stockholm och länkarna går att följa till bloggar vid namn "pockoshaj" och "linalidstrom". Vi har sett att det ligger en länk där till denna bloggen och har antagit att den har tillhört någon annan tidigare. Detta hade vi dock ingen aning om när vi startade bloggen och hoppas att personen som hade den tidigare inte ångrar att han/hon lämnade adressen öppen.
Nog om detta!
Vi hade en fantastiskt trevlig långhelg uppe i Sälen. Det var jag, Anders, Johan och Daniel. Som vanligt blev det mat, bastu och snowboardåkning. Jag kan även stolt tillägga att jag äntligen vågade rulla ett varv i snön för att sedan springa in till bastun. Det var kallt, men inte så farligt som jag hade föreställt mig.
Nerdar som vi är så hade vi med oss varsinn dator upp till stugan. Anders hade fått en brobyggarspel av Christoffer som vi alla satt och lekte med. Ord som "Brojävel" och "Brobyggare Bob" haglade under vissa perioder. Trots dessa fantastiska aparater och distraktionsmoment lyckades vi ta oss igenom en runda med ett sällskapsspel, en film, det hade pågått brödbak innan jag och Anders hade lyckats ta oss upp och vi åkte snowboard alla dagar utom söndagen då vi åkte hem.
Det var otroligt fin åkning med mycket... Snö. Dessvärre blåste det väldigt mycket på lördagen, så sittliftarna var stängda och våra ansikten förlorade känseln ganska snart. När man hade kommit ner en bit i backen var det dock den härligaste snön jag någonsin åkt på! Ett generöst lager med... Lössnö? Pudersnö? (Dessa förvirrande fackuttryck!) ingen is och bara riktigt... Skön åkning helt enkelt! På snön. =) Jag förbättrade min svängteknik och min åkning i rakförsbackar. =)
Sammanfattningsvis en mycket trevlig och avkopplande helg.
En sak som jag har funderat på ett tag och inte riktigt kan hålla mig från att skriva längre, är att det ofta känns som att jag befinner mig i en musikal. Anders kan nämligen helt utan förvarning brista ut i sång ibland. Igår när vi höll på och städa/diska tog vi oss igenom en hel serenad tillsammans. Det är sällan som alla omkring oss börjar dansa, och det är sällan vi befinner oss bland folk när sångandan faller på, men det kan vara otroligt underhållande. =)
Senare när vi har slutat jobbet så skall vi iväg på konsert. (Vi skall försöka att överlämna sjungandet till dem ikväll) Detta var egentligen en konsert som jag och min lillasyster skulle gå på, men hon har dessvärre gått och blivit sjuk, stackarn. Så det blir istället jag och Anders som går på Oasis ikväll. Blir trevligt att höra dem damma av några gamla klassiker.
Kan även med stor glädje meddela att det blir ljusare för varje dag som går! Utanför fönstret är det fortfarande lite dagsljus och i morse förvånades jag över det lilla ljus som lyckats ta sig upp så tidigt som klockan 09:00.
Välkommen tillbaka, solen! =)
/Sussie.
We've got a confession to make...
http://flink.blogg.se
Det är detta ni skriver in i er webläsare för att komma hit. Till vår blogg. Det är i alla fall det som står där nu, förmodligen skriver ni in f och bläddrar ner i webläsarhistoriken.
Ibland funderar man över fenomenet Internet. Aftonbladet gör varningsartiklar, de varnar för att man INTE är anonym när man surfar på nätet. "Storebror ser dig".
Tänker man på detta? Och i så fall i vilken utsträckning?
Tänker man på det när man publicerar bilder? Tänker man på det när man skriver någon form av inlägg/kommentar till någon? Och, tänker man på det när man skriver i sin blogg, eller när man läser någon annans blogg?
Vi tänker på detta. Faktum är att vi dagligen ser exempel på folk som tror att de är anonyma på Internet. Folk som läser vår blogg utan att lämna kommentarer, utan att prata med oss om det och i vissa fall, utan att ens vara en del av vårt liv... När vi startade denna bloggen så skaffade vi även en... Vi kan kalla det för en tilläggstjänst. En tjänst som tillåter oss att se väldigt mycket information om våra besökare. Ibland kanske lite för mycket även för vår smak.
Vi har diskuterat fram och tillbaka hur vi skall göra med den information som vi har. Hur vi skall lägga fram det hela, hur mycket vi skall avslöja. Är det rent av "elakt" att lägga upp den typen av statistik som vi har?
Sussie har en princip - Gör inte saker som du inte kan stå för i alla lägen. Utifrån detta har vi kommit fram till att en publicering av våra besökare inte går under kategorin "elakt". Det platsar bättre under kategorin "ärligt". Och ärlighet varar längst, right?
Det lustiga är att våra två mest aktiva besökare inte har lämnat några kommentarer eller ens nämnt att de läser bloggen. Anledningen till de uteblivna kommentarerna har vi givetvis väldigt kvalificerade gissningar på. Speciellt om vi ser på besöksmönstret och vår relation till dessa två besökare:
På andra plats med 37 besök - en kompis till Anders som även har hälsat Sussie "välkommen in i gänget". Han har ett regelbundet besöksmönster som tyder på att han läser vår blogg till lunchkaffet och/eller när han klivit in på kontoret på morgonen. Nu har han dock åkt iväg till Afrika och sedan den 16/1-2009 klockan 12:37 saknar vi hans besök. Vi tackar dig för din hängivenhet och önskar dig en trevlig vistelse i Afrika. ;)
Vår mest "trogna" besökare med hela 46 besök mellan den 10/12-2008 (17:30) och 20/1-2009 (18:45), är faktiskt ett ex till Anders. Av naturliga skäl har ingen av oss någon kontakt med henne och vi har därför valt att inte publicera något namn. Dessa besök från Strömstad har mestadels ägt rum under kvällstid, men vi har tidsstämplar från hela dygnet. Något av en skräll kanske, men intressant att veta att du har ett så slående intresse i vårt gemensamma liv.
Så där har ni våra två "jokrar" här på bloggen. I övrigt har vi besökare från både Norge och Sverige, de flesta vänner och familj. Det är otroligt kul att få den positiva respons som vi har fått från er, både verbalt och skriftligt. Vi vill inte på något vis avskräcka er med detta inlägg, snarare tacka er för visat intresse och uppmuntra till fortsatt läsning. Vi vet med andra ord att ni finns där, vilket är både värmande och betryggande. (Som tidigare nämnt så är vi väl medvetna om att det som ligger i cyberspace stannar i cyberspace och kan därmed läsas av alla som använder detta forum och förstår språket Svenska.)
Med detta sagt så är inget system idiotsäkert... (Eller så är det precis det som det är. ;) ) Vi har några frågetecken som vi inte lyckats räta ut än... Detta gäller framför allt regelbundet återkommande besök från Linköping. Vi har våra gissningar, men har inte med säkerhet lyckats röja din identitet än. Så Linköping, hör gärna av dig. =)
Även Fredrikstad verkar ha en invånare som finner vår blogg läsvärd. Då vi inte i skrivande stund kan komma på någon som bor/arbetar där är det hela lite förbryllande och väcker såklart en del nyfikenhet...
"Feel free to drop a line", skrev vi i ett tidigare inlägg. Detta gäller givetvis fortfarande. Vi är självklart lite nyfikna på de av er som fortfarande är lite hemliga för oss, men samtidigt nyfikna på Vårat liv. Och ni som redan tagit till er detta, keep up the good work.
Nog om det, idag har vi Onsdag och en uppdatering är även på sin plats. Vi har haft en väldigt mysig helg, Linda kom upp till Oslo i lördags och gjorde Sussie sällskap, Anders begav sig till Sälen och tränade inför det kommande Vasaloppet. Anders helg har bestått av snö, svett och tårar, Sussies helg har bestått av vin, räkor och tårar.
Anders kom tillbaka till Oslo i söndags, Linda stannade i Oslo till tisdag, så i söndags kväll käkade vi Tacos med Christoffer och i måndags begav vi oss alla 4 iväg till bowlinghallen. Resultatet i nämnda aktivitet låter vi för allas bästa vara osagt... (If you comment this, we'd have to kill you!)
Anders gode vän Markus ringde även idag och meddelade att en Kielkryssning kommer äga rum inom en snar framtid.
På denna kryssning kommer vi att ha tillgång till Bubbelpoolen på soldäck, bastu och VIP-baren, så denna resa kommer att bli allt annat än en vanlig båtfärd.
Samarbete är nyckeln!
Vi hade en otroligt fin helg i Sälen med Sofia och Mackan före jul och snart är det alltså dags för ännu en trevlig gemensam utflykt!
Så nu skall bara våra fullspäckade kalendrar samsas om en passande helg.
Idag efter jobbet kommer vi att åka iväg till Sälen. Det blir en långhelg med aktiviteter som snowboardåkning, god mat och dryck, bastubadning, after ski och mycket mer. Denna gången lyckades vi få med oss Daniel och Johan, eventuellt även Joel, så det kommer att bli en väldigt romantisk helg. ;)
Vi återkommer efter helgen med nya bilder och anekdoter.
Vi vill igen tacka er som genuint bryr er om oss och kanske dela ut en liten smäll på fingrarna till de (den) övriga. Sussie hade en teori om att "gravity doesn't apply to the footprints you leave when surfing the net", men vi har nu sett att detta är en felaktig trori. Vi antar därför att personen i Lidköping är ett barn... ;)
God helg!
/Sussie & Anders.
Strike!
Först drog jag och Anders till Hard Rock Café för att käka middag och dricka lite drinkar. Maten var som vanligt på Hard Rock - mycket, god och Amerikansk. Dock hade de ställt någon prao i baren, för drinkarna var dessvärre ganska blaskiga. Funderar på att skriva till herr Hard Rock att det är skamligt att de inte kan upprätthålla cocktailstandarden i min stad.
Nog om det, efter maten mötte vi upp Christoffer och Carolin och vi gick och bowlade. Här inträffade en rad lustiga incidenter! Givetvis låg jag på en säker förstaplats efter den första serien. Detta trots att jag i all välmening råkat sätta en strike för Carolins räkning. Vi hade alla ganska olika bowlingstilar, jag hade givetvis proffs-stilen. Carolin hade hoppstilen, Christoffer hade bara-skicka-iväg-den-stilen och Anders (Eller, "Ture" som han hette på scoreboarden) hade en stil som mest kan liknas vid Bambi på hal is. Otroligt charmigt! =)
Vid ett tillfälle hamnade en kägla i rännan, så att den precis inte blev medsopad av metallarmen. Det spekulerades vilt i vad som skulle hända när någon väl träffade käglan med sitt klot. Jag och Anders hade olika teorier och envisa och törstiga som vi båda är slog vi vad om en Tequila. Min teori var den som stämde (att klotet skulle sopa med sig käglan och hoppa in bakom... eum, kulisserna. IngenjörAnders ville tro att käglan skulle bli nerputtad men att klotet skulle stanna kvar.) och vi blev båda en Tequila rikare. Efter detta gick vi båda raka vägen in och satte varsinn strike.
Ett annat snyggt kast (om det nu heter kast i bowling) var när Anders var lite väl ivrig med att skicka iväg sitt klot. Metallarmen gick ner och klotet studsade tillbaka en bit och ner i rännan. Nästa klot han skickade iväg träffade det första klotet som hoppade upp på banan, välte en nämnvärd del käglor, medan även det andra klotet sopade ner ett par stycken. Jubelropen var höga!
Nu sitter vi båda på jobbet och siktar på lite övertid. Anders skall till Sälen i helgen och träna inför Vasaloppet och jag skall stanna i Oslo och få besök av Linda. Skall bli otroligt mysigt att sitta och äta räkor och dricka vin med någon som verkligen uppskattar räkor. Vi kommer som vanligt att föra långa, vad jag skulle vilja kalla djupa och mycket rogivande samtal. Kvantitetsmässigt är Linda helt klart underrepresenterad i mitt liv. Men nu får jag en liten bit av henne i alla fall.
Ha det fint, ni bloggläsare från Sveriges och Norges alla hörn...
/Sussie.
Spontant krogbesök och Bowling...
Efter ett lika trevligt som spontant besök på vår lokala kvarterskrog "Den Gamle Major" igår kväll uppstod vissa tveksamheter inför dagens evenemang.
Både jag och Chris ställde oss lite väl tveksamma till det där med datoriserad bowling.
Det blir helt enkelt inte samma feeling kom vi fram till.
Därför tog vi oss friheten att överstyra det tidigare beskutet med Hard Rock Cafè för att lämna plats åt ett alternativ med "riktig" bowling.
Valet föll på en bowlinghall i Sentrum nära John Dee.
För er som inte hängt med eller inte minns är det klubben där Jag och Sussie kollade på Volbeat för ett tag sedan.
Där finns riktig bowling och Bar. Tyvärr verkar dessa två vara separerade från varandra så tanken på varsin margarita på scoreboarden verkar tyvärr avlägsen...
Men vi skall se om vi kanske kan ta med oss en fickplunta fylld med flytande bollsinne.
Arbetsdagen lider mot sitt slut för oss (läs jag) som var uppe tidigt:P
Jag tror Sussie tog en "börja-klockan-nio-eftersom-det-är-senaste-rekommenderade-tiden-att-börja-dag" idag.
Och självklart får man göra det ibland!
Jag har en timma resväg varje dag, den timman kan ju Sussie förvalta hur hon vill eftersom vi trots allt ändå måste vara ifrån varandra den tiden.
Och jag kan inte komma på något bättre sätt för henne att förvalta tiden än i sängen. Inte för att hon behöver någon skönhetssömn, utan för att hon helt enkelt är så söt när hon sover och samtidigt behöver lite mer sömn än genomsnittet:)
Kvällens plan är enkel men genial!
Mat för mig, Sussie och Chris Har Rock Cafe.
American Style med burgare och Siestafeeling med Margaritas!
Därefter möta upp Carro och sedan bowla skiten ur varanda, indelat i par kanske?
Jag och Sue mot Chris och Carro... Spänningen är olidlig!
Nu skall jag jobba klart och transportera min lekamen till den väntande tvagningen inför den kommande nöjeskvällen!
//Anders
Slut på Twin Peaks... Säsong ett iallafall...
En lång Tisdag bakom oss, och en hel del tid kvar.
Vi skall jobba över både jag och Sussie idag.
Jag kör till 18:00 eftersom sista bussen går då, och Sussie jobbar nog till 20:00.
Det gäller att samla på sig flextimmar nu inför allt vad evenemang och utflykter är.
Chris har tagit på sig rollen som event manager inför imorgon.
Då skall vi ut på Onsdagsnöje, Jag, Sussie, Chris och Carolin.
Hard Rock Cafè är kvällens värd som kommer innefatta mat, dryck, bowling och Rock `n Roll...
Det kommer bli kul, väldigt kul hoppas jag!
Tyvärr har vi lite delade meningar om Bowlingens upplägg.
Det är nämligen så att halva banan är datoriserad(!).
Det innebär att jag inte kommer kunna använda mig av min tur med mekanisk osymmetri i käglorna som vid "vanlig" bowling.
Samtidigt är Sussie väldigt bra kompis med tekiska prylar och tror därför att denna hybridbowling kommer gynna henne... Well well, we`ll see:P
Igår uppstor det som inte fick ske!
Vi hade helt missat att vi sett klart på TV-serien Twin Peaks första säsong.
Därmed satt vi där i klistret utan någon kvällsfilm att se. Nåja, Sussie råkade ha några avsnitt av Sex and the City på Toshi. (Du får censurera om du vill Sussie:P)
Ett av dessa fick agera eterlösning kvällen till ära.
Det var lite synd, för man sov inte riktigt lika gott som med ett avsnitt Twin Peaks i bakgrunden och kinden vilande på Sussies hmm... överkropp:)
Som tur är har Sussie införskaffat hela sortimentet av Twin Peaks, så denna kvällen är räddad:)
Sussie har pratat om att vi skall se alla Batmanfilmer inom en överskådlig framtid.
Jag är väl inget fan direkt, men låter gärna mina ögon öppnas för detta seriefenomen!
Dock kommer jag nog att förespråka att vi ser dessa filmer i dygnets vakna period, och gärna i kombination med en utsliten kropp från kvällen innan... en Lördagsaktivitet med andra ord!
Kul förresten att ytterligare två läsare ger ljud ifrån sig:)
Är roligt att se att intresset för vår blogg är mycket större än vad vi trodde från början!
Feel free to drop a line:)
Nej nu skall jag återgå till jobbet, två timmar kvar och dagens kaffekvot är redan fylld...
//Anders
Shopping, Kaffe och Sömntutor...
Det som stod högst på önskelistan var simkläder som vi behövde för våran kommande "en-gång-i-veckan-aktivitet".
Vi begav os mot Bogstaveien för att göra en snabb genomgång av Sportaffärernas utbud.
Påväg dit såg vi en liten mysig speceriaffär som nästan vinkade på oss för att vi skulle gå in.
Sagt och gjort stod vi snart och valde vilka kaffebönor vi ville ha till vårt nymalda Espressopulver.
Valet föll på Sussies önskan om en Colombiansk böna, själv röstade jag på en Indisk.
Hon hade en del lustiga argument mot den Indiska bönan som fick mig att lägga mig:P
Vi införskaffade hur som helst en merker av varan.
Ett stycke ner på affärsgatan gick vi inom "The Body Shop" för att införskaffa kokosdoftande hudgrej till Sussie.
Vi strosade runt i affären och provdoftade allt med kokos, och tillslut fann jag mig själv i en situation där det kändes som om Sussie fick dra mig ur affären. Vi hade nog tillfälligt bytt plats eftersom det var jag som gick runt i tid och evighet för att provlukta hudvårdsprodukter:P
Vidare gick stegen mot Sportaffärerna.
Vi hittade inga badkläder i de första affärerna, istället hittade Sussie ett par fina Hestrahandskar för enbart 599NOK på Anton Sport.
Denna summa reducerades av någon outgrundlig anledning (Sötrabatt?) till 299NOK och ett kap var konstaterat.
Sussie var med all rätt väldigt nöjd med köpet och vi gick vidare mot nästa affär.
Det visade sig vara den första (och kanske enda?) som tillhandahöll baddräkter, tyvärr visade det sig bara finnas i barn-/dvärgstorlekar.
Affärsdagen led mot sitt slut och inga badkläder hade vi kommit över, därmed uteblev Söndagens planerade simningsaktivitet. Vi får ta det en annan dag helt enkelt:)
Vi gick vägen om både affären och Sussies lägenhet påväg hem till mig. Dels för att inhandla lite tillbehör till kvällsvarden, men också för att hämta hennes Espressokokare.
Hon slängde ihop en riktigt fin köttfärspaj när vi kommit hem, och denna avnjöt vi i sällskap med Rött vin och Mission Impossible III.
Kvällen var inte så värst sen när maten, filmen och vinet var slut. Så det tillverkades även varsin Margarita som vi avnjöt sida vid sida framför de 14 levande ljusen som stod på bordet.
Vi är nu inne på det sjunde avsnittet av kvällsfördrivet Twin Peaks, och jag tror Sussie är den som sett mest av serien eftersom jag alltid somnar så att vi dagen efter får se andra halvan av gårdagens avsnitt igen... Tror jag delar denna egenskap med min storasyster:P
Söndagens morgon var tidig, mysig och fridfull.
Sussie låg och sov så sött och klockan 09:00 gick jag upp för att återställa lägenheten till diskat och fint skick.
Jag är lite av en gambler när det gäller småsaker, mest för att motivera mig att göra saker och ting.
Och denna morgonen lovade jag migsjälv att inte gå in till Sussie igen förrän jag färdigställt allting.
Detta fick mig naturligtvis väldigt motiverad att göra ett snabbt och bra jobb med disken.
Och när jag stod där och diskade som bäst blev jag först förskräckt och sedan mycket förvånad när det står en livs levande (och vaken) Sussie bakom mig. Det hade jag inte väntat mig klockan halv elva en Söndagmorgon:)
Nu har frukosten ätits upp och jag tror det är dags för att prova den nya Espresson.
//Anders
Våra sex första månader.
Jag har upplevt totalt 45.5 halvår i mitt liv. Inget har väl egentligen vart det andra likt, speciellt inte sedan jag slutade skolan och gav mig ut för att upptäcka världen, men jag tror aldrig att jag har blivit så präglad av en annan människa som jag har blivit under det senaste halvåret.
Sedan den dagen vi träffades har vi knappt vart ifrån varandra alls. Det har vart lite resor hit och dit, Anders har åkt iväg med sitt arbete ett par gånger, jag har vart på semester med lillsyrran och vi jobbar givetvis på dagarna båda två. 10 dagar ifrån varandra är rekordet.
Vad gör man då? Vad pratar man om med någon man träffar varje dag?
För oss är väl frågan snarare - vad pratar vi inte om? Så länge man känner sig bekväma tillsammans, har förståelse för hur ens partner fungerar och framför allt intresse i varandra, så har man alltid något att prata om. Även tillit är givetvis en vital del i ett förhållande. Att man faktiskt vågar prata om allt och kunna uttrycka sina behov, önskemål och förutsättningar.
Igår firade vi våra 6 månader tillsammans genom att gå ut och äta på en välkänd restaurant här i Oslo som heter Nodee. Deras hemsida hittar ni här.
Jag hade ganska höga förväntningar på stället efter att ha hört mycket om det, men jag är även glad att säga att till och med mina förväntningar blev totalt överträffade.
För visst är det trevligt att läsa att VG tycker att det är en otroligt vacker restaurant med unika och spännande smakkombinationer. Hur nöjda de är med de uppmärksamma servitörerna, den varma atmosfären och de underbara dryckerna.
Men när man väl sitter där, när det väl kommer till kritan så är det viktigaste att personen man tycker om, som man har tagit dit för att fira det första av förhoppningsvis många mysiga halvår framöver, att han är nöjd. Även om han inte hade varit nöjd så hade jag fortfarande kunnat uppskatta maten. jag hade kunnat förundras över uppfinnelserikedomen, i hur de gör matlagningen till en konst både för ögat och för smaklökarna. Men jag hade aldrig kunnat njuta fullt ut. Inte av upplevelsen på samma vis som jag gjorde igår.
Vi satt och njöt hela kvällen. Maten och upplevelsen var verkligen spektakulär! Jag njöt i fulla drag när jag såg honom tugga i sig kreationerna som låg på hans tallrik. Gång på gång berömde han kockarnas uppfinnelserikedom och känsla för de smakkombinationer som exploderade i hans mun. Hur köttet smälte på tungan och hur väl vinet passade ihop med det han åt. Ibland hände det till och med att han blundade för att stänga ute alla synintryck och enbart fokusera på det smakrika som har precis hade stoppat i munnen. VG har helt rätt i hur de framställer restauranten, men upplevelsen som nästan får tårkanalerna att svämma över var det inte Nodee som stog för den kvällen.
Vad åt vi nu då som var så fantastiskt gott?
Vi började med varsinn Margarita. (Givetvis)
Till förrätt åt Anders Char Siu So - "Fritert butterdeig fylt med stekt svinekjøtt. Serveres med BBQ saus." Jag åt en Misosuppe med sjømat - "Med Tofu, vårløk og sjøtung."
Till huvudrätt åt Anders en Ching Lak Ao Lau - "Barbeque marinert indrefilet av okse, mørnet og grillet på Szechuan vis. Serveres med squash, paprika, babymais, champignon sammen med hot bean chili saus." Detta utan champignonen, givetvis.
Jag åt en The Great Bandoeng till huvudrätt - "Grillet kjempe scampi, kalv entrecote marinert og mørnet på malaysisk vis. Stekt på grill med wokkede rødløk, enoki, aspargestopper, kongeøstersopp og søtpoteter. Serveres med en malaysisk saus."
Till detta drack vi ett otroligt gott rödvin som vi dessvärre inte fick med oss namnet på. Hittar det inte heller på deras hemsida. Men skall undersöka och återkomma.
Till dessert blev det en Creme Brulée för Anders, "Serveres med exotiske frukter og passionsfrukt sorbet" och till detta en dubbel espresso och ett glas Bristol Cream.
Jag åt friterad ananas & banan, även denna serverad med exotisk frukt, plus ett glas Riesling dessertvin och en dubbel espresso.
En perfekt kväll med en utsökt måltid och fantastiskt sällskap. Vi har helt klart funnit en ny favoritrestaurant.
Up to date (Dejt?).
Kallt har det blivit här i Oslo, riktigt kallt.
Men det hindrade oss inte att promenera in till Byn under helgen.
Det blev en lång promenad, jag tror vi var ute närmare 5 timmar faktiskt.
Siktet var vär inte så välriktat, utan promenaden som sådan var nog det största målet.
Men det var en del aktiviteter som föll offer för vår framfart.
Det införskaffades en byggsats på Tekniktema, ett par nya fina byxor till Sussie, tillbehör till den kommande Tacoaftonen samt en liten solbränna på ett riktigt High-Tech-Solarium...
Min Julklapp pulsmätaren var med för att ge en liten indikation på hur uppförsbackar, kyla och tunga matvarukassar påverkar hjärtats slag.
Det var en riktigt käck grej jag fick av min Syster och hennes...hmm... trolovade?
Den lagrar hjärtfrekvenser för hela löprundor och dessa kan man själv publicera till sin Träningsdagbok på internet.
Denna analyserar och märket förbättringar i kondition mm.
Dessutom fungerar enheten utmärkt som armbandur, något jag tidigare aldrig använt!
Tack Maria och Magnus!
Väl hemma, lite frusna och slitna, tillagade vi Tacos som serverades ur en annan Julklapp.
Tacoskålkitet jag fick av Mor och Far.
Det var gott, väldigt gott, med Tacos!
Och Kryddor, Skal och sås såldes i kit för endast 9NOK.
Snacka om billig mat:) Nåja, vi åt ju trots allt köttfärs, majs, rømme, lök, sallad osv till:P Men ändå!
Vid det här laget planlades att Lördagen och eventuellt Söndagen skulle vigas åt ordentlig rydding av bägge våra lägenheter.
Sagt och gjort utförde vi storverk med först Sussies och sedan Min lägenhet.
Riktigt skönt att ha all disk diskad, all tvätt tvättad och alla rum rena!
Att bara luta sig tillbaka med en god måltid, ett glas vin och Mission Impossible på Söndagkvällen kändes helt underbart!
Att vi sedan fick ett infall och lyckades slänga ihop varsin laddning Margarita i toppklass under kvällen var inget negativt!
Vi gick hem till Sussie sent på kvällen då Christoffer inte dök upp inom en rimlig tid och därför undvek ett "Välkommen-hem-efter-ledigheten".
Måndagen var lite trög då omställning av dygnet krävdes för att hamna inom rimliga arbetstider.
Men samtidigt kom vi att givas möjligheten att skörda frukten av helgens arbete.
Min Mor och Far hörde av sig under dagen, i Sverige var det tydligen lite ledighet i början av denna vecka.
Det sägs att tretton dagar efter jul är ett klokt val att vara ledig? Jag begriper inte symboliken...
Hur som helst hade dom lite tråkigt och föreslog att bjuda in sig till Oslo för att se hur deras avkomma lever och verkar.
Snart var de påväg norrut samtidigt som jag kunde luta mig tillbaka med en lägenhet i perfekt skick i bakhuvudet!
De hade anlänt någon timma innan jag kom hem från jobbet och hade unde tiden strosat runt i Vigelandsparken.
Tyvärr verkade det inte vara någon belysning där kvällstid vilket var synd.
Min Mor hade aldrig varit i Oslo och Far senast vid blott 12 års ålder.
Vi satt ett tag och diskuterade ting og tang i min lägenhet fra till Sussie kom från sitt jobb.
Hon hade med nytt Espressokaffe och vi drack varsinn liten energikopp ur ytterligare julklappsenheter i form av koppar.
Efter en snabb genomgång av medbringda varor i form av 7kg. kött och 10 liter alkohol vandrade vi vidare för att äta en bit mat.
Valet föll på en, för oss alla ny, restaurang vid namn Ketchup & Curry.
Det var utsökt mat i mysig atmosfär. Och det hela till priser av enbart 600NOK för fyra personer.
Billigare än så är nog Mission Impossible att komma med lagad man och Vin/Öl till.
Tisdagn började helt Okay.
Jag har gett mig fasen på att bli bättre på att börja tidigt och sluta leka med flextiden.
Sagt och gjort gick jag rakt upp ur sängen 07:10 för att borsta tänderna, ge Sussie en puss och Kram och sedan gå till bussen.
Bussen kom lagom långt efter att jag angjort hållplatsen och jag färdades mot Skøyen med Björn Afzelius i lurarna.
Väl framme vid stationen där byte till bussen mot slutdestinationen skulle ske verkade tidsrymden le mot mig då bussen kom alldeles lagom även här.
Eftersom jag var en av de första att kliva ombord gick jag med bestämda steg mot "längst-bak" där alla tuffa killar sitter:P Den vänstra sidan av bussen blev min destination.
Vid Lysaker Station blev jag dock varskod om att min placering kanske inte var så klok.
Bakomvarande buss hade inte noterat vår inbromsning vilket resulterade i en smärre kollision mellan bakomvarande buss högersida och vår buss... just det vänster bak...
Det var som ett ordentligt slag i ryggen och en del trasig interiör "sprutade" på mig.
Samtliga i bussen vände sig genast mot mig och hörde hur det stod till, och jag kände efter ett ögonblikck och konstaterade att det enbart var en lite väl stor chock såhär på Tisdagsmorgonen som brydde mig.
Ja, vi påminns ibland om hur sårbara vi egentligen är!
Det här med årsdagar nu då.
Vad räknar folk som årsdag?
När är man "ihop"?
Är det första gången man är på picnic?
Är det första gången man åker rullskridskor hand i hand?
Är det första gången man tar ett glas på ett Rockhak?
Är det första gången man delar säng?
Är det första gången man är på lägenhetsvisning?
Är det första gången man saknar varandra?
Är det första gången man reser tillsammans?
Idag firar vi 6 månader Sussie och Jag, sex månader sedan vad är det bara vi som vet.
Men ett halvår har det blivit!
Det bästa halvåret i mitt liv, fru Fortuna har verkligen uppvaktat mig väl de senaste 178 dagarna.
Dagen skall uppvaktas med ett restaurangbesök och förhoppningsvis en helt standardmässig kväll med mys, film och kanske en Margarita hemma hos Sussie?
Varje individ gör det den är bäst på...
Jag är bra på att vila, Sussie är bra på att laga mat och du är bra på att köpa mat för mer pengar än du köper sprit för Martina:P
//Anders
Jul & Nyår.
Efter det åkte vi hem igen till vårt Norge för att jobba måndag och tisdag.
Nyår spenderade vi med en trerätters måltid, eld i öppna spisen, vällagrat vin, goda drinkar och som vanligt i mysets tecken. Vid tolvslaget stod vi i Vigelandsparken, tätt omslingrade och såg på fyrverkerierna. Det var en riktigt spektakulär show som utspelade sig ovanför oss, men som vanligt var vi för upptagna med varandra för att få med oss kameran. Därför stjäl vi en bild från dagbladet.no för att ni skall få en hint om hur det såg ut.
Nu hade vi tänkt ta en promenad ner till sentrum och ägna oss åt lite shopping. Solen strålar och det är klarblå himmel, så visst är man tvungen att passa på! Bifogar ett par fler julbilder när jag ändå håller på. Glad 2009! =)
P.s, kul att se att vi i alla fall har en besökare som vågar slänga in lite kommentarer. Way to go, Linda!
Anders försökte få med sig grisarna hem efter middagen på Lindvallens Wärdshus. De var svårflirtade!
Hela Sälengänget framför stugan.
Fördrinkarna uppdruckna, huvudrätten som är helstekt, marinerad fläskfilé inlindad i bacon, ugnsstekta grönsaker, hasselbackspotatis och bearnaisesausen på väg från köket.
Anders vilar medan desserten dukas fram.
That's all for now folks! Simma lugnt och glad 2009!
/Sussie.
