Flink

Hejsan kära allihopa!

Först har jag två saker som jag behöver ta upp!
1, Den "hudsalvan" som blev nämnd i tidigare inlägg är faktiskt en mycket exklusiv(!) DNA Protecting Cream! I och med gratiskursen så fick jag en annan typ av creme gratis och ja... Jag skall väl även erkänna att det var en sån butik som inte sätter ut prislappar... Mer info om produkterna finner ni här.

2, (Känsliga läsare varnas.) Jag börjar bli seriöst irriterad på gnället över Anders långa inlägg! Det senaste inlägget flöt på väldigt bra och det är högst frivilligt att läsa lite i taget om man inte är van vid "långa" texter. Vi betackar oss gärna kommentarer om att inlägget inte är i exakt den längd ni önskar. (Hmpf.)

Med det sagt, vi var på Thåströmkonsert igår! Daniel och Pär kikade in efter att vi hade slutat jobbet och efter ett litet pitstop på Rock In knallade vi iväg mot Rockefeller.
Nu skall jag erkänna att jag inte är något stort Thåströmfan(!) men var ändå glad över att Anders ville ta med mig och försöka visa mig det han ser i snubben. Live brukar väl ändå vara bättre än i en bilstereo, right?
Vi tog plats uppe på balkongen och väntade på att han skulle börja. Anders hade stora problem med att stå still och var otroligt förväntansfull inför vad som komma skulle. Det var inget förband och helt plötsligt stog han där på scen, Joakim Thåström. Publiken jublade! Jag stog och begrundade samtidigt som jag försökte ge det en ny chans och bilda mig min egen uppfattning. And boy, I did!

Det som rörde sig i mitt huvud under konserten:
Vad ser egentligen folk i denna snubben? Han står på scen och ser gravt (Alltså, Gravt!) utvecklingsstörd ut! Och ju mer han viftar med fingrarna framför munnen och ju mer hans högra tå pekade åt vänster, ju mer jublade publiken.(?)
Thåström hade på sig ett par för korta kostymbyxor med tillhörande jacka. Under hade han en på tok för stor skjorta på sig. På huvudet hade han en tight skinnkeps/mössa och på fötterna ett par enorma skor. Jag tog på mig uppdraget att vara fotograf och började fota. Det var otroligt svårt, för både Anders och Pär hade hamnat i någon form av trans och ju längre konserten fortlöpte, ju mer förkrympta blev Anders fingrar och tillsist hade han som två klor till händer, där hans tummar var gömda i handflatorna. I detta tillstånd klappade han frenetiskt och med full inlevelse sjöng med i texterna. Hade även Anders blivit handikappad? frågade jag mig. Han och Pär hängde om halsen på varandra och av hans blanka blick och enorma leende att döma så var så inte fallet. Han var bara så extremt betagen av mannen på scenen att han för ögonblicket faktiskt var Joakim Thåström. I ungefär samma ögonblick som jag insåg detta kom det fram en kvinna till mig och förklarade att det var fotoförbud på konserten. Synd, tyckte jag, men medveten om att jag ändå fått till skapligt många bra bilder.

Efter ett par timmar med mycket headbangande, sjungande och konstiga gestikuleringar från framför allt Anders och Pärs sida så var konserten slut. När lyset slogs på så gjorde jag en snabb analys på en publik som var helt i extas. Jag insåg snabbt att jag förmodligen var den enda i salen som inte uppskattat konserten till max, men hade ändå njutit av att höra Anders upprepa "Sussie, fy fan vad bra detta är! Detta är helt fantastiskt, lyssna! Shit, vilken låt! Helt underbar! Wow!" om och om igen i varierande ordning på fraserna. Mina spekulationer bekräftades när både Anders, Daniel och Pär förklarade hur rörande överrens de var om att det var en av de absolut bästa konserter de någonsin vart på.
Så det var helt klart intressant att tänka på att vi stog 10cm ifrån varandra, hade sett på precis samma spektakel och hade två helt olika historier om vad vi hade upplevt.

Så så kan det vara! Jag hade i alla fall trevligt när jag såg hur bra Anders faktiskt tyckte att det var. Så även jag hade faktiskt min egna lilla privata underhållning under showen.


Nu är det fredag och jag är 30 min från att gå hem för denna veckan. Ikväll skall vi faktiskt på konsert igen, denna gången blir det Sisters Of Mercy. Mycket närmare min musikstil, även om jag inte lyssnat på dem så mycket.
I övrigt räknar vi nog med en ganska lugn helg. Vi skall på bio på lördag, (Män som hatar kvinnor) jag skall försöka laga två hål som jag har råkat borra i min vägg och jag planerar att försöka färga håret från svart till brunt. Så det kan nog bli spännande!

Hasta luego, folkens! Och god helg! =)